Egentligen vet jag nog hur detta kommer sig. Jag tror att jag är utvilad, för första gången på länge har jag återhämtat mig ordentligt från plugg och jobb. Jag tycks mig vara i ett stadium av vara ganska tillfredsställd med min situation, vilket ger mig möjlighet att få vara kreativ. Det känns bra, men samtidigt kan jag inte hjälpa att jag funderar på hur länge det får vara så. Jag ser två utgångar ur detta scenario: antingen blir jag rastlös och tar på mig för mycket saker och blir stressad igen, eller så kommer verkligheten ikapp mig eftersom skolan börjar om några veckor, i värsta fall sker båda.
Mitt egentliga problem är att allt är så roligt och jag vill inte missa någonting så jag försöker göra så mycket jag kan och då blir det ibland för mycket av det goda. Jag söker ingen sympati eftersom jag vet att det är helt självförvållat, men jag skulle vilja att dygnet hade några timmar till kanske.
Så det är med viss nervositet och viss fötjusning som jag snart år in på min sista termin som lärarstudent, sista terminen innan examen. Vägen har vari lång, samtidigt som det känns som att det var igår... Nej förresten, när jag känner efter känner jag att det har gått fyra år sedan jag började och det känns riktigt bra att det snart är slut.
Ett par höstbilder från den vackra staden Örebro, jag är så tacksam att jag bor här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar